Det finns ett ställe i Nairobi som man som nyanländ får höra talas om ganska snabbt, ett ställe många besöker av lite olika anledningar. Det är laboratoriet på Tropical Medicine Clinic. Där kan man få snabbt besked om varför man är konstig i magen. För det verkar alla bli förr eller senare i Kenya. Det måste gå skytteltrafik dit med bajsprover (de ska lämnas in inom 2 timmar). Till sist kan man ju inte motstå denna fantastiska (självbekostade) service, inte för att vi har haft problem med magarna, men för att så många andra har det och för att det verkar vara 100 % garanti att de hittar något om man väl lämnar in prover. Om alla andra har, varför skulle vi inte ha?
Idag är det mitt tredje besök på kliniken på två dagar (man kan tydligen inte begära att tre barn ska koordinera sitt bajsande) och mycket riktigt har vi fått en lista på alla möjliga små rackare som lever gott därinne i magarna. Förutom Henry. Han verkar ha klarat sig bättre än oss andra vilket är lite konstigt eftersom det är han som stoppar allt han hittar på marken i munnen. Och det leder mig in på min fundering om hur mycket man kan lita på resultaten?
Sekretessen kan man i alla fall inte lita på. Å andra sidan har de ju ingen sådan ambition heller. Idag skulle de leta upp Ida-Los provsvar och jag fick bläddra igenom provsvarshögen själv eftersom han inte var säker på hur namnet stavades och jag hann bläddra förbi en hel del bekantas namn innan jag hittade rätt lapp ;-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar